mer film

har nyligen sett jim jarmusch; stranger than paradise, down by law & night on earth. jag fundrade medan jag såg på dem på sekvenser och övergångar, hur tid och händelse visas, tid som en upprepad ström av "nu", kvantfysik by editering, hur ett klipp poängterar det eller låter sekvensen illustrera. sånt som jag försökt illustrera hela veckan. i night on earth var
de geografiska förflyttningarna vackert illustrerat. tidzoner.
och det slog mig att jag inte mindes så mycket av dessa filmer som i ett avlägset då var så viktiga att ha sett, då när jag hängde med svårmodiga tomwaitsmän med basker, polisonger & författarkomplex, träffade i sanningens namn fler amatörpoeter än musiker även om vissa hävdar annorlunda, nätterna fulla av berusade stjärnor i rännstenen, svartklubbs öl, irrande bland nattvagnar på järntorget, långatornas innergårdar, råttorna i haga innan hsbförvandlingen, och det till oigenkännlighet revoverade badhuset. och jag tror faktiskt att jag gillade derek jarman bättre. då. jag menar carravagio & last of england.
cinenörderinostalgi. jag tror jag tar en dammig hof och minns tillbaka.

nu såg jag dessa filmer för min egen allmänbildnings skull.. och mindes ett liv i tidig twentysomthing.

tidsfördriv & madeleinekakor?