vid lunch ringde min far, han undrade hur läget var och berättade att de satt på solig uteservering vid glaspalatset i helsingfors. min mor sa att hon drack gott kaffe och hade köpt en canapé. då visste jag genast var de var. på cafe java! hur många canapér har jag inte lyckligt mumsat där.. och gott kaffe har de med!
jag presenterade mitt examensarbete för intresserade elever och övriga. i publiken upptäcker jag min rara granne ritva! hon gav mig en långskaftad röd ros, jag blev så rörd.
jag fick en jättegod hembakt chokladkaka av lena som tack för att hon fick överta mina gamla färgpigment.
jag pratade fort och snabbt om alla djupheter mitt arbete innehöll till ett bildspel jag lyckats göra i keynote.. jag gjorde det på under de 20 avsatta minuterna. av framtädesångest mest.. sen var alla tysta och sa ingenting, inga frågor. var jag väldigt uttömmande på rekordfart, hörde ingen vad jag sa eller var det ointressant?
just nu skiter jag i det, jag luktar på min ros, dricker kaffe, äter chokladkakan och är mycket lycklig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh. Ditt inlägg får mig att börja längta till Helsingfors. Hur ser din budget ut, har du råd med en liten utflykt innan du flyttar västerut igen?
Och oroa dig inte för bristen på frågor, din presentation var alldeles bra, tillräckligt uttömmande utan att du sa för mycket. Utan att ha sett ditt verk så kan man egentligen inte ha frågor och när man har sett ditt verk har man kanske redan frågat allting redan av dig. Som jag sa så kräver frågorna den eftertanke som man inte hinner med på 20-minuters presentation, så du ska se att dom kommer än. Vi ses snart, kram!
jag hoppas att jag kan ta mig mot hufudstaden ännu 1 gång, även om kassan börjar bli skral..
jag skall knyta ihop med marina och så vill jag gärna se hur utställningsrummen i ekenäs ser ut.
en budget tripp kan vi nog fixa, hoppas jag..
och vi borde sätta vårt avtryck där 1 gång till..
Skicka en kommentar